gömma sig

Hon väcktes abrupt ur sömnen, satte sig upp i sängen. För tredje natten i rad hade ljudet väckt henne. Klarvaken och med hjärtat rusande lyssnade hon intensivt. Inte ett ljud hördes. Det knakade lite grann i takknocken. Vinden fick de gamla rutorna att vibrera. Men i mellan kastvindarna knäpptyst.

Nää imorgon åker jag hem. Tänker inte ligga här och vara livrädd hela semestern.

Där ett ljud eller var det vinden. Nerifrån bottenvåningen lät det som om en dörr öppnades.

In med fötterna i tofflorna. Virade in sig hårt i filten. Konfunderat tände hon sänglampan. Det finns ju ingen dörr på bottenvåningen. Bara ett stort kombinerat samlingsrum med köket. Inte ens en toadörr, det var ju det som var charmen. Ensam på landet vid havet. Utedass men med rinnande vatten och el. Lite bekvämligheter måste man ju ha.

Hennes hjärta dunkade så kraftigt att inget annat hördes nu. Hon måste ha hört fel. Nogrann hade hon stängt och låst ytterdörren. Redan stressad efter ljuden de föregående nätterna. Greppade telefon men ingen mottagning som vanligt. Tvåhundrameter ner på klipphällarna fanns mottagning. Men vad hjälper det väl nu och vem skulle hon ringa?

Jaja hon tände i trappen. Smygandes började hon gå ner för trapporna. Försiktigt kikade hon runt hörnet. Ljuset från trapplampan dunklades snabbt i det stora rummet.Väggen kändes klibbig, blöt och lite elektrisk. Luften andades elektricitet hon kunde nästan ta på den. Mörk och tyst låg rummet.

Några steg ut i rummet stannade hon. Kisade runt, vid den första överblicken såg hon ingeting. Känslan av att hon missat nått var påtaglig. En strimma ljus öppnade sig vertikalt mitt i rummet. Hon slängde sig bakom soffan.I tankarna försökte hon ta in vad hon sett. En dörrpost stod mitt i rummet.Dörren hade öppnats kanske tio centimeter.Krampaktigt lutade hon ryggen mot soffan. Ljudena var tydliga nu. En torrvind hördes, bilderna av en öken var tydlig. Några röster i bakgrunden. Språket var obekant och gutturalt. Ljudet av försiktiga steg mot trägolvet. Klickande ljud som av klor. Klickandet rörde sig mot köket. Det lät som om det var flera stycken i rummet. Hon satt ljudlöst och försökte att inte andas. Fingrarna grävde sig in i mattan. Svetten började droppa ner på mattan. Filten klibbade sig fast mellan soffan och ryggen.Känslan av en bastu var påtaglig, det kändes som om det var hundra grader i rummet.

Vattnet i köket vreds försiktigt på. Efter vad som verkade vara en evighet stängdes kranen av. Det klickande ljuden av tassandet återkom. Febrilt försökte hon tolka ljuden. Småsteg, avlägset prat och till slut ljudet av att dörren stängdes. Skakandes satt hon kvar. Efter en stund började hon huttra. Det var mycket kallare nu. Den intorkade svetten gjorde henne iskall. Hon kurade ihop sig bakom soffan . Till slut somnade hon i fosterställning. Feberdrömmarna tog över.