undsätta

ingen kommer och räddar mig
aldrig tar någon emot mig
ingen torkar mina tårar
den behövda kramen fanns ej

städa

När jag var liten hade vi en gubbe i hörnet. Han hade en liten affär ,själv var jag för liten för att komma ihåg vad han sålde. Alla , de flesta iallafall skrattade åt han eller tittade under lugg. Mannen stod allt som oftast och sopade utanför sin affär. Han tittade surmulet på människorna som gick sina raska steg över hans trottoar mot sina bestyr.  Mannen sopade energiskt hörnet fem tio meter åt alla håll och kanter.
Som det barn man var, så var man ju rädd för mannen.
Nu vet man ju att mannen var sjuk. Men då för visste man ju inte det.
Vi människor pratar ju nästan aldrig om det.
Danssjukan hade han, en inte allt för rolig sjukdom.
Nu är nog han död. Han var ju gammal redan då. Hoppas han dansar och ler.
Hoppas han har vanliga samtal med "vanliga människor.

Du håller det inte tillbaks.
Dina första danssteg med mig.
En enkel ros vid dina fötter.

Den första blomman
Den första dansen
är på min grav


--------------------------

gömma sig

Världen är gjord för dig.
Vet att du har aldrig berättat för någon.
Jag ser igenom dimridån.
Jag ser ditt rätta jag.
Du har hela fickan full av lögner.
Hela munnen fylld med guld.
Jag önskar att jag kunde tro.
Vet att behovet finns.
Men aldrig att dina lögner ska gå ostraffad.
Du ska brännas på bål.
Du ska dränkas i dina sorger.
I årtusenden går du omkring.
Som den fegis du är.

fångst

Du sa som det va.
Du fråga vad jag gjorde.
Vem jag var med nu.

Ditt leende är ett hopp.
En putt på min sfär.

Samtalet går i fel spår.
Vi pratar om andra.
Men ser på varann.


Ditt skratt på rätt ställe.
Bryter en klassisk mur.
En förlegad rad.


Ett finger på mitt.
Dimmiga tankar dimmiga svar.
Klara tankar

Början till att se
är här nu.
Början till en bättring
finns runt kanten.
Början för mig att älska dig är här nu.