spring

Du springer i mina spår för att det går.
En förföljelsemani.
Du slår det jag slår.
Jag slickar dina sår.

Du har ett eget liv.
En mani.

Jag slickar dig till ett mål.
En rygg i brygga.
Slänger mig ut.
Bryter din yta, ringar sprids.

Du har ditt liv.
En mani.

Vi är full tillsammans.
Jag ger dig en ros.
Ramlar i en buske.
Drar dig med.

Vi har vårt liv.
En mani.

livet

Du har bytt ner dig.
Ett tråkigare liv.
Ingen dansar vid din sida.

Du väljer att vara där.
Inte vid min sida

sabotera

Saboterar en liten gren. Vrider och vänder knäpper av den med ett snäpp.
En liten videkiss i min hand. En större gren som blöder och grinar.
Knäpper av ett gäng till bara för att jag vill.
Även för att jag kan.
Trampar i nötta spår hemåt.
En citronfjäril rör sig framför mig.
Vattenpussen har gjort sitt bästa för att växa för att riva sina murar.
Att kunna förena sig med de sina i resan mot havet.
Jag sparkar upp en liten flik i muren och ser förnöjt på resans start.
Några tranor ruskar om mig.
Tyst står jag och ser på , hela skogen vaknar upp.
Vaknar till när det kalla smältvattnet ger sig till känna i skon.
Några väl valda ord ett avslut med ett skratt.
En natur där inte djävulen syns.
Där en födelsen är av sin natur.
Endast viddekissarna i min hand är döden nära.

packa

I ett filosofiskt runt universum skulle allt studsa.
Allt, allt skulle komma tillbaks.
Du skulle aldrig behöva packa.
Skulle du gå någonstans kommer du ändå bara tillbaks.
Det kanske är så här och nu.
Kommer man inte alltid tillbaks.
I alla fall till sig själv.
Kanske inte alltid till samma position i rummet.
Inte heller till samma tid.
Men man står i slutändan där själv, med sina val och beslut.
Förhoppningsvis har man i viss mån visat andra respekt och kärlek.
Kanske till och med lärt en yngre generation respekt och kärlek.
Då behöver du absolut inte packa.
Jag tror du blir väl omhändertagen då.

vägra

Man måste inte gå ut bara för att det är sol.
En god bok i soffan är ligga god då.

försumma

Nästan alla ligger där.
En trasig kruka några gamla ljus.
Några ihoptorkade tulpaner sticker upp ur en plastvas.
Våra trasiga och förstörda samveten tävlar emot ogräset.
En ojämn kamp mot naturkrafterna.
Det enda som ändå syns klart är arven.
En enda sten till oss alla.
Några meningar, några tankar, en bild och det viktigaste.
Några siffror som sammanfattar allt.