Ett litet mörkt jordklot.
Det blinkar lite lampor här och där.
Vissa tycker deras lampa är viktigare än någon annans.
De andra ska inte få vara i vårat ljus.
Dom tror på en annan gud.
Jag virkar inte mössor.
Fast jag har mössa på mig.
Det sitter en flicka på ett annat ställe och virkar.
Hennes pappa är död.
Någon sköt han med ett vapen, som vi med lampor gjort.
Hennes mamma sitter brevid.
Kanske syr hon kläder och får två kronor.
Jag var ett barn som stod i färg.
Jag är ett barn utan vatten.
Jag är ett barn med vapen.
lördag 15 december 2012
torsdag 13 december 2012
lysa
Vår kärlek kan aldrig vara nog.
Jag har en oro i mitt bröst.
För allt vi vet är på väg att ändras.
Du ser skuggorna, jag ser dom också.
Det finns svar, men inte på våra frågor.
För allt vi ser är på väg att ändras.
Vad är din historia.
Vad lämnar du bakom dig.
Vad lämnar jag.
Allt som du vet kommer att ändra sig.
Inom oss lyser ändå något.
Fast det ser vi inte.
Jag har en oro i mitt bröst.
För allt vi vet är på väg att ändras.
Du ser skuggorna, jag ser dom också.
Det finns svar, men inte på våra frågor.
För allt vi ser är på väg att ändras.
Vad är din historia.
Vad lämnar du bakom dig.
Vad lämnar jag.
Allt som du vet kommer att ändra sig.
Inom oss lyser ändå något.
Fast det ser vi inte.
onsdag 12 december 2012
mysa
Så som vanligt är kraven på gränsen.
Dina mått av mysighet rinner av mig.
Inte ids jag vara den du vill.
Men vi kan mysa om jag får vara jag.
Dina mått av mysighet rinner av mig.
Inte ids jag vara den du vill.
Men vi kan mysa om jag får vara jag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)