oönskat möte

-Nää jag tycker om dig också. Men inte fan vet jag vad jag ska säga.Sluta grina nu. Ååå jag orkar inte lyssna på dig nått mer nu. Nä jag har inte varit otrogen. Vem fan har sagt det då. Alla pratar så mycket skit.

Nä jag lovar. Jag har inte legat med henne. Jaha vart ska du dra då. Lycka till din djävla fitta. Hallå kom in och prata. Nä jag lovar att sluta skrika om du gör det också. Ja du kan lita på mig. Men vem var det som sa det då. Näha berätta inte det då. Typiskt tjejer. Ja du är väl tjej du med.

Haha ja fy fan vad dum i huvudet du är. Gör vad du vill.

Men sluta tjata , ja jag låg med henne. Eller jag slicka hon bara.

Möte i tanken

-Pappa pappa
Inspringande från vardagsrummet kommer världens finaste femåring. Det ljusa håret ostyrigt och genomskinligt Favoritnattlinnet nästan det också genomskinligt, lite för kort med hål i. Undra hur länge det kommer hålla.
Lägger ner diskborsten vänder mig om och söker upp dom kristallblå fantastiska ögonen.
-ja kära du vad är det.
Hon petar sig lite i örat.
- Pappa det tjuter i mitt öra. Varför tjuter det i mitt öra?
- Ja du, jag vet faktiskt inte. Men man brukar säga att någon tänker på en då.
Hjärtat tittar förvånat och fundersamt upp.
- Tänker någon på mig?
- Ja man brukar säga att det är så
- Undra vem som tänker på mig.
Hon småler och skrattar lite förtjust.
-Du pappa brukar kunna veta vad jag tänker. Tänker du på mig? Eller vet du vad jag tänker?
haha
- Ja jag vet nog vad du tänker. Så ta en du om du vill.
Lillfia öppnar genast frysen och greppar en isglass. Det med en frenesi som man blir avundsjuk på.Hon stänger och springer in i vardagsrummet.
-Nu tjuter det inte pappa.

Mötet på stationen

Det var hatet som drev henne framåt. Hatet var så starkt. Ibland kunde hon hanterade det. Idag var inte en sådan dag. Tre gånger förut hade hon gått i halvmörkret. Men nu var det säkert nästan ett år sen. Det enda som störde henne var om någon skulle se henne.

Hundra meter från stationen stannade hon upp. En marlboro och en blick mot perrongen. Två familjer under ljuset dom var inte hennes. Men där borta en ensam man. En resväska och blicken ner i en bok. Resolut framåt blicken ner mot backen. Pulsen och värmen i kroppen eskalerar med varje steg. Endorfinerna gör hennes syn knivskarp. Handen greppar det kalla stålet i handväskan.

Fem meter från mannen möts deras blickar. Känslorna sväller över och kärleken är ögonblickligen. Mannen ler och möter hennes ögon. Värmen från mannen får hennes känslor att ta överhanden. Pistolen blänker i det kalla ljuset från perronglampan. Tre skott brinner av i snabb följd.
Genast ökar hon ut stegen. Ut från perrongen in i staden igen. Skriken ekar bakom henne. Lyckan är total, hon kommer att överleva svinen.

möte i hissen

Frank Sinatra hissmusikens gud skvalar. Hon tittar som vanligt rakt ner i hörnet. Dörren stängs, det lilla hacket på slutet. Hade man aldrig åkt med den här hissen.Då skulle man tro att det var något fel. Hon har åkt flera tusen gånger. Flera tusen gånger har hon sett hörnet. Hon trampar nervöst över till vänster fot. Blicken söker sig snabbt upp på hissknapparna. Femman var intryckt andningen lugnar ner sig. Det var inte fullt i hissen heller. Axlarna slappnar av ännu mer. Hon kanske klarar sig idag också.

Hissen stannar hon blir liten igen. Musen i henne blir större. Dörrarna går upp och tre barn gör hoppsansteg in i hissen. Hon flackar med blicken för att slippa fokusera. Men helt plötsligt händer det, blicken fastnar i den lilla flickans blick. Hennes kropp lämnar musen men den lilla flickan krymper. Flickan vänder sig ögonblickligen om och fokuserar hörnet.

Dörrarna pyser upp och en stolt stark kvinna lämnar hissen bakom sig. Hon smiter snabbt in i trapphuset ner och ut ur kontorskomplexet. Hon småspringer trottoaren fram med det dåliga samvetet i bröstet.

Rosa

Staden började så sakta vakna upp.
Hemgång lika med utgång. Att man aldrig kan hejda sig.Efterfest , poker, whisky och måndagmorgon är ingen bra kombination för ångesten.M.Inte fick man komma till heller.
Stackars satar som ska till jobbet nu. Hem och sova är mitt mål.
Att huvudet blir så osammanhängande, fantastiskt.Vilken djävulskt ful lägenhet han hade. En fjällstuga mitt i stan. Furusoffa och glasbord spräng.

Helt plötsligt står hon där. Hur kan sånt här förekomma. Långt ljust hår, långa ben som aldrig slutar. Bikinin är rosa cadillacen är rosa. Bara i Penthouse kan sånt här förekomma. Vattenslangen är det enda som inte är rosa.Högklackat, bikini, full 30åring är ingen bra kombination. Rättar till framsidan på byxorna. Ser mig lite nonchalant runt.Kanske någon annan tittar. Tre st målare på andra sidan gatan försöker koncentrera sig på målningen. Dom rättar nog också till byxorna. Går rakt fram och säger hej. Ett hej tillbaks hon vänder sig mot mig sprutar vatten mot bildörren. Bubblorna på svampen droppar sakta mot backen. Det enda jag får ur mig är. - Hur fantastisk är du och tack för att man får börja en ny vecka så här. Känner mig plötsligt alldeles malplacerad.
Fullgubbe måndagmorgon luktar sprit och ser förmodligen fördjävlig ut. Bara vänder mig om och börjar småspringande ta mig därifrån.