möte i hissen

Frank Sinatra hissmusikens gud skvalar. Hon tittar som vanligt rakt ner i hörnet. Dörren stängs, det lilla hacket på slutet. Hade man aldrig åkt med den här hissen.Då skulle man tro att det var något fel. Hon har åkt flera tusen gånger. Flera tusen gånger har hon sett hörnet. Hon trampar nervöst över till vänster fot. Blicken söker sig snabbt upp på hissknapparna. Femman var intryckt andningen lugnar ner sig. Det var inte fullt i hissen heller. Axlarna slappnar av ännu mer. Hon kanske klarar sig idag också.

Hissen stannar hon blir liten igen. Musen i henne blir större. Dörrarna går upp och tre barn gör hoppsansteg in i hissen. Hon flackar med blicken för att slippa fokusera. Men helt plötsligt händer det, blicken fastnar i den lilla flickans blick. Hennes kropp lämnar musen men den lilla flickan krymper. Flickan vänder sig ögonblickligen om och fokuserar hörnet.

Dörrarna pyser upp och en stolt stark kvinna lämnar hissen bakom sig. Hon smiter snabbt in i trapphuset ner och ut ur kontorskomplexet. Hon småspringer trottoaren fram med det dåliga samvetet i bröstet.