feja

Hahaha sluta för fan, jag gör det där jag. Det där är jag en fejare på.

Vadå vad sa du?

Jag är en fejare på det där jag.

En fejare kan man säga så? Heter det inte att man är en hejare.

Äää jag har alltid sagt fejare, tror jag..........

Esters ord om avsluta.

Avsluta från skolan och sen måste man börja om en stund. Eftersom avslutningen är färdig.

--------------------------------------------------------------

Ikväll fortsätter jag nått.

Som för längesen är avslutat.

Bara för att det är skönt.

Men det är inget bra avslut.

Hål -- ingen puff bara kände

Jag har ett hål i mig

Ljuset skiner igenom

Ljudet fastnar ej

Oroa er ej

En hinna av själ

I mitten tunn

Hjärtat kan ses

ta ej där

Jag känner ett hål i mig

fisk

Esters egna ord om fisk.

Fisk är någon slags fisk.

Femton stycken arbetskamrater i Norge på fiskeresa. Tror det var tio år sen i alla fall.

Det jag tänkte berätta om hände en av kvällarna. Vi var där en hel vecka så det vart många nattfisken. Dagarna var så varma, vi prickade in ryssvärmen eller vilken värme det nu var. Så nattfisken vart det. De flesta nätterna var helt fantastiska. Lite varm Atlantbris och ett lugn som gick att ta på. Utsikten i Norge är så fantastisk, vart man än är. Fröya tror jag det heter där vi var. Inåt kusten såg man trollhålet. Ett stort hål i ett berg sinnessjukt.

Fisket var också bra vi fick rikligt av torsk,lång,sej och några havskatter. Men den största upplevelsen händer näst sista natten. Vi är tre småbåtar som är ute och träffar på ett torskstim. Fjorden är helt vindstilla och båtarna ligger relativt nära varann. När vi hör Micke skrika till och peka. En stor fena, femtio meter från deras båt och med riktning rakt mot deras båt. Ett halvstort svall och en fena styr rakt mot deras båt. En så fantastiskt och skrämmande upplevelse. En stor späckhuggare på besök. Jag själv satt på behörigt avstånd, säkert hundra meter ifrån.

Fem - tio meter från båten dyker den ner. Simmar under båten och dyker upp på andra sidan.

Micke och Ingmar som satt i båten sa att båten lyftes upp av trycket underifrån. Den tog inte i båten men måste ha varit väldigt nära. Ja mycket kan man få uppleva.

Jag har mer naturhistorier som fiskare och jägare får man det. Men det får bli någon annan gång.

bönhörd

Esters åsikt om ordet bönhörd.

Att man äter böner i ett hörn.

----------------------------------------------------------------------------

Ännu en fortsättning.

-ANNA kom hit vad gör du. Slänger du grus i ansiktet på de andra barnen. Snart går vi inte mer till lekparken.

-Ja pappa jag ska sluta , lovar..... Jag lovar, älskar dig.

-Ja men du lovar ju hela tiden och sen gör du nått annat bus.

-Det gjorde säkert du med. Barn ska låta och barn ska synas pappa.

-Jaja jag var också busig, men någon måtta får det vara. Gör du nått mer så blir det ingen glass ikväll.

Åå vad trött jag blir på det här.

-Elina kom hit , kolla på din dotter nu. Jag räknar ner, två minuter tror jag. Be en bön. Kolla då lägg ner boken.

-Ja jag kollar, inte gör hon nått.

Ha jag sa ju det inte gör hon nått. Men du vet en gryta som ska koka, sen gör inte lite bus nått.

-En gryta som ska koka!! Det kommer bli en rolig konflikt snart. Om vi inte tar tag i det här. Inte bara mitt ansvar det här fröken.

- Nä har jag sagt det, inte fan har jag sagt det.

Ajaj tjutet från den lilla grusgropen ljuder i lekparken. En av de andra mammorna springer fram och greppar lilla Oscar.

-Slog hon dig med spaden, nä nu räcker det. NI Måste få någon fason på eran fröken. Vi vågar snart inte komma ner här. Hon måste ju ha alla bokstavskombinationer man kan ha. Kom Oscar vi går hem så får du en glass.

Kvar i gropen sitter Anna och tittar på oss med stora rådjusögon.

-Mamma jag vill till lekplaneten. Min spade är sönder, Oscar gjorde så min spade gick sönder.

-Hörru du Anna, kom hit nu går vi in. Hämta dina saker så går vi in NU.

-Jaja sluta skrik, ska bara hämta bollen.Sluta vara så arg pappa.

-Kolla Elina precis som jag sa.

-Ja men det tog mer än två minuter,skämt åsido. Ja vi måste ta tag i det här. Vi åker till vårdcentralen imorgon och frågar om råd. Kolla vem är det där?

-Vadå vem är det där.

-Han som står och pratar med Anna.

-Helvetes fan den där djävla förvaltaren, ta det lugnt nu sitt kvar.

Framme vid Anna står förvaltaren på knä och pratar ansikte mot ansikte. Två steg innan jag är framme stannar världen upp. I realtid vänder dom sig om. Annas mun formar sig till ett förlåt.

-Förlåt pappa, förstår nu. Den snälla farbrorn har visat mig. Han hälsar.

Allt blir plötsligt som vanligt. I steget viker sig benet och en vådlig kullerbytta står på programmet. Liggandes på rygg dyker Annas ansikte upp. Leendes levererar hon en stor blöt puss på kinden.

-Ni har blivit bönhörda pappa nu får du det lugnt.

födelsen

Ordet fira Esters förklaring.

Man firar påsk,jul,födelsdagar och man firar själv för att man vill.

---------------------------------------------------------------------------

-fortsättning på gårdagens puff...

Förlossningen hade varit helt odramatisk.

Livet hade tagit en vändning som var helt oväntad.

Förvaltarens påringning och hela situationen var absurd. Inte så att jag klagar men den kvällen var den värsta jag varit med om. Frossbrytningarna hade avtagit på morgonkvisten. Förvaltarens samtal och veteskapen om att dom visste om Eva. Vilka nu dom var? Allting hade snurrat runt och ingen slutsats fanns att finna. Bankomatkortet låg på hallgolvet en enkel handskriven lapp ovanpå.

- koden är 3737 . 30000 kommer att sättas in varje månad

mvh förvaltaren

Fem timmar senare sprang jag in i Elina. Den absolut vackraste kvinna som funnits. På den vägen är det. Hur kunde han veta det, förvaltaren. Ja inte mig emot. Pengarna hade funnits på kontot. Dom dök upp den 25 punktligt varje månad. På året exakt satt jag nu här.

På sängkanten i det sterila förlossningsrummet. Med den underbaraste varelsen i världen i min famn. Ett kalt huvud med lite blodstrimmor. Elinas mörka ögon hade hon fått. En plutmun i skarp kontrast till den mjuka näsan. Gav tillbaks det lilla byltet till mitt hjärta.

Elina sprang jag som sagt in i. Genade i korsningen vid pizzerian, sprang ner skönheten bokstavligt. Två stora matkassar bar hon på. Allt spreds ut på trottoaren, även hon. Så många och innerliga förlåt har nog aldrig hörts i korsningen mellan hörn och trut vägen. Ihopplockandet gick över i förstulna blickar och helt plötsligt var vi i min lägenhet. Middagen av de utsprida varorna var fantastisk. Fortsättningen har varit underbar.

Blommorna på hallgolvet är det första som möter oss. Elina trampar förbi mig och sätter sig på vardagsrums golvet och börjar klä av Anna.Namnet Anna var hennes arbetar namn. Både mormor och farmor heter Anna så vart så.

-Vem är blommorna ifrån, hade du glömt låsa dörren. Ropar Elina

-va nä" nästan viskar jag fram". Nä det tror jag inte.

-vadå tror inte

-jag tror inte det säger jag

-vem är dom ifrån

-ska kolla

Ett enkelt handskrivet kort.

Grattis och bra jobbat. Fira ordentligt för det gör vi. I den rödarosen ligger ett piller. Ta pillret och du kan dricka två glas vin ikväll,men bara två. Hälsa din förtjusande fru och dotter.

Vi hör av oss om skolgången.

Mvh förvaltaren

-

förvaltaren

Esters ord om förvalta.

Man tar hand om någonting, som har ögon iallafall.

------------------------------------------------------------------------------------

Hmm vem är det som ringer på den här tiden. Sportnytt börjar ju nu ,va trött jag blir på människor. Mannen i titthållet bär en svart långrock propert klädd. Mörkt strippigt hår i snedbena. Mannen som måste vara i femtioårsålder, håller på att skrämma livet ur mig när ringklockan ljuder igen. Hoppar till och öppnar dörren. Helt plötsligt sitter mannen vid köksbordet hans rock ligger över stolsryggen. Han bjuder mig att sitta ner i mitt eget kök.

En flaska wiskey trollas upp ur den lilla portföljen. Sätter mig ner och tittar ner i ett glas som luktar starkt av tjära. En annan lukt ligger svagt i rummet. Det luktar svagt av ruttna löv.

En aning rädsla vandrar över min kropp. En svag rysning och jag finner mig stirrandets i de blåaste ögon jag någonsin sett.

Det första ordet svävar genom luften. Med en oförstående min skakar jag på huvudet. Språket låter gutturalt och lågt, förstår ingenting. Plötsligt klickar det till och en ljuvlig stämma rör mitt sinne.

-Hej förstår du mig nu? Hör du mig?

-Ja nu, vad var det för språk förut?

-Det behöver vi inte dryfta i det här forumet. Du kommer ha eoner av tid att försöka förstå senare. Ja som sagt det är jag som är förvaltaren. Mitt enkla uppdrag är att handa det här släkledet. Alltså ditt släktled och våran fortsatta existens. Dina val fram tills nu har varit godkända. Till våran vetskap har det kommit fram, att alkoholen har tagit en alldeles för stor del av dit liv. Så det blir ett snabbt slut på det.

Ett stick i högerhanden och en blodsdroppe faller ner på köksbordet. Som förlamad stirrar jag ner på droppen.

-men.. vadå,jag förstår ingetting.

-Prova drick,? frågan hänger i luften.

Ett litet sipp ur glaset, känslan av tusen knivar i strupen paralyserar. konvulsionerna och kallsvetten tar över hela livet. En känsla av att döden tittar på. En känsla som är för påtaglig för att inte ta på allvar.

Monologen fortsätter, som i vacuum uppfattar jag sprida delar.Innan allt klarnar upp och jag finner mig stirrandes i de blåaögonen.

-imorgon kommer en kvinna hit. Det är din fru kom ihåg det. Barnen kommer att komma om ca ett år. Dina gener måste föras vidare, kriget står för dörren. Nästa generation eller kanske den efter. Vi måste vara av rätt blod. Dina gener måste komma vidare. Du skulle inte ha dödat Eva. Vi är onda och onda ska vi vara. Jag lägger ett bankomatkort på hyllan i hallen. Där har du så ni klarar er. Sluta med dina patetiska brott. Det är otroligt att vi ska gå i krig med idioter som er. Men vingarna föds man med. Man kanske inte förtjänar dom.

Mannen reser sig upp och försvinner ut genom porten.

livslögn

Jag har förklarat för våren det jag vet.

Inte så att jag inte tycker om henne.

Jag kan bara ta så lite i taget.

En grad, lite varmare vind.

Använder sydliga pålandsvindar i ryggen på henne.

Värmer ytvattnet, en barns tå älskar jag.

Snart är lögnen längtan översvallande.

Stjäl hennes jobb hennes uppoffringar.

I ljuset får hon spegla sig i en månad kanske.

Längtan efter mig skriker i alla.

Rose, kyckling på stranden

Skratt och ljumma kvällar.

Mitt eget liv ligger till grund för hennes död.