tilltal

Ååå vad skönt det är.Hur kan vårsolen vara så fantastisk Sitter med benen invirad i filten. Luktar varmt trä och svagt av det salta vattnet. Boken ligger uppslagen brevid på trädäcket. Till och med svårt att läsa. Vinden,skvalpet och solen räcker så långt så. Känner att huden börjar lukta så där brunt gott somrigt. Häller upp en halv kopp kaffe från den medhavda termosen.
-hej
Hoppar till spiller lite kaffe över filten.
-oj gick det bra, inte meningen att skrämmas
Vänder mig om. Där står en söt ljushårig tjej. Några år yngre än mig lite uppklädd och påtagligt nervös.
Säger hej jag med
-hej
-Har du varit här länge? svarar hon
-nja en stund.
-skönt i solen
-ja det är helt underbart.
-vill du ta en promenad eller ska jag sätta mig? frågar hon.
Tankebanorna börjar snurra , är hon inte lite väl framåt?.
-nja jag vet inte jag.Jag sitter rätt så skönt här.
Hon sätter sig brevid mig. Presenterar sig och ett långt och värmande samtal tar sin början.
Hennes telefon ringer till, hon trycker bort samtalet i fickan. Hon ursäktar sig och stänger av telefon.
Det värmer, i vårat samhälle är det ett bra tecken. Jag tittar lite förstulet på klockan.Jag har ju bara barnvakt en stund till. Ursäktar mig och säger att jag nog måste fara hem och hämta dottern.
Hon ser lite förvånat på mig
- men vi skulle ju på bio ju.
-Bio?
-ja vi bestämde ju det.
-nä jag har inte bestämt nått.
-oj " förnärmat frågar hon".
-skulle du träffa någon för en blind dejt här.
Jag skrattar till
-Skulle du?
-Ja "skrattar hon till" Nu vet jag vem som ringde i alla fall.
Reser mig upp och hjälper upp henne på fötterna. Förtjust skrattar vi och tittar varann i ögonen.
Stjäl en snabb kram och börjar plocka ihop sakerna Känner att hon tittar på mig.
Tyst nästan viskande säger hon.
-Tror det här vart bättre. Vi kan väl ta och träffas igen.
Glad och ännu varmare i kroppen. Vänder jag mig om och ger en till kram