tunneln

"jag tänker aldrig gå in där,aldrig,aldrig säger jag" Som ett mantra upprepar jag aldrig om och om igen.
"aldrig,aldrig."

"Tyvärr så måste du det, ett måste, är så gott som något" Säger mannen som står brevid mig.

Blicken min har fastnat in i mörkret. "nä du aldrig"

"Men aldrig är en lång tid. Sen är det ett måste" Mannen har ett mantra lika gott och trovärdig för han som mitt är.
"Du måste" upprepas det igen.

"hörudu du" kläcker jag ur mig. " Det finns bara två måsten. Det är att välja och det är att dö"

Mannen tittar mig stint i ögonen" Du är död och det enda valet du har är att gå in, det är ett måste"