tisdag 25 maj 2010

inbjudan

Ingen ringde mig.
Brevet damp aldrig ner.
Ännu en lördag du och jag.
Är man bannlyst som ensamförälder
Jag är också man, människa
Vi träffas i parker
Slänger plattityder
Tur jag har dig
hjärta

7 kommentarer:

  1. Jag förstår vad du menar, men texten blir lite ambivalent runt "vi träffas i parker"; inte samma vi som i "du och jag".

    SvaraRadera
  2. Som ensamstående mamma förstår jag din text så här.....man blir inte inbjuden på middagar i samma utsträckning längre. Undra varför det är så? Däremot träffas man i parker och snackar under tiden barnen leker etc. Det är heller inte lika lätt att träffa någon ny nu på äldre dagar och när man är ensamstående förälder om man nu skulle vilja det.

    Jag tycker du får fram tydligt att det emellanåt är rätt så ensamt att vara ensamstående förälder.

    SvaraRadera
  3. Trots få ord får du fram en tydlig känsla av ensamhet. Bra.

    SvaraRadera
  4. En sorg i texten, och du funkar bra i det komprimerade formatet!

    SvaraRadera
  5. Håller med Ethel och Lillemor.
    "Slänger plattityder" ger mig känslan av att man verkligen vilja slänga några "säj-det-som-det-är-ord" i ansiktet på dem istället - egentligen - för att man är pissless på att det bara fromt skall nickas vidare och man inte skall låssas om att man inte tas med....

    SvaraRadera
  6. Enkelt och tydligt. Jättebra tycker jag. Känns ensamt men ändå okej.

    SvaraRadera
  7. Vad du uttrycker dig bra petri ! Imponerad ! Lustigt att jag gick in o kollade min blogg för första gången på flera månader ikv o ser du kommenterat :-) Vad kul ! Glad jag blir du är nyfiken ! Ska uppdatera den ikv för din skull ! Hoppas du mår bra o tar hand om dig, och att vi ses snart ! Känns som tusen år sedan jag hade tid att umgås med vänner ! Jag är en försummare.. kram Linda

    SvaraRadera