Det beror på

En grå betong, en väg med ett räcke.
En kvinna med en coopkasse.
Jag skriver bara lögner.
Skriver för mig själv om dig.

En grön park, en gunga och ungar.
En man med en hund.
När man skriver sitt eget slut.
När man skriver att man själv förlorar.

En säng, en soffa ett bord med rödvinsringar.
En systemkasse i en buske.
Jag skrev ett nummer på ett kvitto.
Det beror på idioti.

I stället

Ett barns sorg över en hamster.
Sorgen går över.
Istället byggs erfarenheter.
Egna tankar, egna lyckans framtid.

Jag är inte mig själv längre.
Jag står bakom er.
Jag står bakom dig.
Men jag står precis i mig själv.

Det känns så konstigt redan nu.
Du håller min hand.
Du puffar mig lite försiktigt mig framåt.
Som en tavla från din barndomsvägg.

I stället av sorg och kärlek.
Där kan vi plocka det som behövs.
Jag pekar på något jag tror på.
Du skakar på huvudet och stilla ramlar dina tårar.

I vardagsrummet sitter mamma och pappa

I vardagsrummet ligger tystnaden tung.
I ena hörnet av soffan sitter cancern.
Den kom fort den andra gången.
Den bestämde över oss.
Du är genomskinlig nu.

I det andra hörnet sitter han som gör illa.
Han som tror man kan förlåta.
Han som aldrig gjort fel.
Han som förstört.

I mitten sitter vi som är kvar.
Ingenting kan vi prata om.
Den lilla familjen

såg inget

Den grå grusvägen ligger tom
Svagt vajar ängarna i dimmans bris
Morgonen ligger tung framför dagens sol
Tiden vandrar stilla brevid
igår kväll stannade den
den såg inget
rörde sig ej
Men villigt startade den om

senare

Vi brukar säga att vi kan göra det lite senare.
Nu kan vi inte det.
Mina sista ord till dig var.
Jag hoppas det går över så fort som möjligt.
Du vart tyst och efter en stund gick du och satt dig på stranden.

Mina sista ord vart nog missförstådda.
Nu finns inget senare.
Vi pratade vasalopp.
Vi pratade familj och liv.

Vi är fattigare nu.
Men dina barn är ju här.
Ditt glada leende kommer vara kvar.
Dina vänlighet sprids vidare.

grå

Den här dikten är om dig.
För du är havet.
Känns som om jag stått här.
Stått för evigt.

Sången i mig, handlar om dig.
För du är havet.
Där jag kommer drunkna.
Men det blir morgon imorgon.

Tror du mig nu.
Havet blir grått ibland.

obegripligt

Vi rycker fjärilens vingar.
Blåser bort dom.
Vi eldar myror för att vi kan.
Jag dömer dig och dina beslut.
Jag ser ner på dina tankar.
Bestämmer mig att bara jag kan.
Mitt rätta är dit vi ska.
Lämna våra gudar bakom oss.
Bränna kyrkor och politikers talarstolar.
Sätta våra barn i min skola.
Låta dom höra mina tankar.
Enligt mammon är det dags att sätta lök.
Vi börjar där.

dröjde

Jag sparade det till en regnig dag.
Men alla dagar regnade det.
Det dröjde innan jag visade.
Vi stod själva bakom en lada.

Jag kan inte stanna.
Jag ska hålla mig borta.

Du stod på en fransk balkong.
Den sista gången.
Jag visade nerifrån gatan.
Höll den i min handflata.

Ett nekande och jag släppte.
Regnet rensade genast gatan.

sällan

Jag vänder ryggen till dig.
Med en längtan av att du ska stanna kvar.
Sällan någon vakat över mig.
Sällan någon smeker min rygg.

Mina tankar fylls av längtan.
En längtan utan svar.
Utan ord är du borta.
Med känslor för någon annan.

I mörkret i natten som var.
Bedyrar du oss.
En framtid så svart.

undvika

Igår hörde jag fågelkvitter.
En blå fågel på min balkong.
Den kvittrade om drömmar som förgåtts.

Idag följde den mig på min axel.
Den viskar i mitt öra.
Om chanser och stigar jag inte gått.

Imorgon bestämde den träff.
Allt kvitter jag kommer höra.
Är det jag hela livet försökt undvika.

fantasifull

Priset för kärlek är noll
När våra ögon möts ser jag gud.
Vi går genom rummen tillsammans.
Ibland hand i hand.

Är det här priset.
Mitt pris.

Dina är blå ibland gröna.
Mina är suddiga lite trötta.
Fantasin har runnit ur.
Gud tog den.
Nu finns det ingenting.

länge

så det var du
varför så länge

kraft

Kraften rinner som regn över en stor björk.
Står ni vid min sida skvätter det ibland över.
Jag vart blöt på min arm igår.
Försökte torka, men det vart ett sår.

vidare

vi satt och gungade
plockade blad från blommor
tyst
den lilla högen med gult växer
plötsligt slutar jorden snurra
plötsligt går du vidare

du pratar med andra nu
jag gungar vidare
med fötterna i blomblad

alltid

jag lever en dröm, söker hela tiden,
vaknar somnar om, söker avslut
och lösningar
kollar alltid vart jag ska vila
sitta och lyssna på rösterna
när det är tyst älskar jag
söker lösningar

stanna där du är, tror jag ser dig
somnade om igen tyvärr
allt är din tid
sätt dig och vila, kanske vänta på mig