Jag kanske tycker om dig.
Jag räknar till fyra.
Men snälla lämna mig gärna.
Jag hatar det rent genuint.
Jag hatar din plastiga nunna.
Så snälla lämna mig gärna.
Jag höll ett tal.
Jag stod och tittade runt.
Du satt och skrattade.
Jag lyssnar och säger att det inte är sant.
Jag tror att jag ska gå nu.
Jag ser dig.
Å du
Nu har jag läst denna så många gånger att jag måste lämna en kommentar även om det är "bakåt" i tiden.
SvaraRaderaDet är rytmen och desperationen och sista raden!
Ja!