jag försökte leva livet som det var tänkt att leva en orgie i av tvåsamhet glada tillrop kramar nu försöker jag lämna sovrummet som jag sitter brevid i på sängen är jag jag ska vara där så länge du behöver det dagen är som vanligt ung ta mina ord stoppa allt hatar dig så länge att du inte förgiftar mig dig själv mitt liv alla runt oss
jag ska vara har jag är här där du är hela tiden sitter jag väntande trånande på ett liv ett leverne jag inte ens vill se läsa höra om där ska jag vara
följer en tråd ett REP kanske du eller någon annan håller i det tror hoppas på dig eller någon kanske en lugn fröken ett liv lugnt med sällskapsspel tidiga kvällar lätta samtal om ica granne ett samtal få förunnat att vara intressant i min vildaste fantasi sitter jag och nickar hatar nickningen lika mycket som mitt påstådda jag en illusion så blek så ni inte fattar vill inte vara i närheten av han
Oj. Många ord, kargt innehåll, känns fyllt av hat och nästan desperation. Ångest kanske. Förvirring definitivt, förstärks ju mycket effektivt av bristen på satser.
SvaraRaderaGillar
SvaraRaderaBra, mycket känsla, svart. Gillar mycket!
SvaraRaderaföraktfullt kraft
SvaraRadera