Jag gjorde absolut inte mycket den här gången.
Jag stod och tittade mest. Höll uppsikt var den rätta ordfrasen.
Det svåraste i kråksången var lockropen och förförelsen. Men idag var det min tur att hålla uppsikt. Problemet ikväll var att det var många i rörelse. Sista April lockade ut fåglarna.
Småfåglarna struttade omkring bland eldar,skratt och öldrickande hökungar.
Ååå vad vi älskade jakten och belöningen.
Så som så många gånger förut gick det rätt så fort.
Föräldrar på stan jackan var en briljant idé.
Släpandes på en liten fågel kom Ove genom buskaget. Äckel Ove, jaja två efter Ove fanns det sämre saker att vara.
Får känslan av att det är en dubbel berättelse, vem är fågel och vem är människa? Skum text, men för det inte obra, tycker den är bra! Osäker på om jag fattar och i så fall om jag fattar rätt.
SvaraRaderaHåller med Genyvy...jag greppar inte riktigt vem som är vem trots att jag läst den ett antal gånger.
SvaraRaderaIbland får jag för mig att berättaren är en katt...
jag tänker tonåringar på olovliga jakter...gillar dubbeltydigheten, bra att skapa lite kaos ibland hos läsaren
SvaraRadera