Sorg, längtan men ändå en inre vetskap om att det är bäst som det är, känner jag... Varför vill han inte avstå...? kan det vara skönt ibland att få hänge sig åt den där längtan, sorgen, "brustna hjärtat" och tycka att det är ju ändå lite synd om mig... Så kan nog jag känna ibland, tills man ändå blir tvungen gå vidare.
Sorg, längtan men ändå en inre vetskap om att det är bäst som det är, känner jag... Varför vill han inte avstå...? kan det vara skönt ibland att få hänge sig åt den där längtan, sorgen, "brustna hjärtat" och tycka att det är ju ändå lite synd om mig... Så kan nog jag känna ibland, tills man ändå blir tvungen gå vidare.
SvaraRaderaDu skriver lekfullt lätt. Som löv i en vindlande vind.
SvaraRaderaDisco testar diktning i V-format.
SvaraRaderaDet är svårt, jag vet, jag har provat ;)
Men du lyckas bra.
Fint, och bravo säger jag :) För jag blev allt berörd, någonstans där inne...
SvaraRaderaSkulle valt "rör vi oss". I övrigt tyckte jag om den. Känsla.
SvaraRaderaJag känner lite vemod av dikten.
SvaraRaderaEn fin o vemodig dikt!
SvaraRaderafick massor av tankar av din dikt gillar dikter
SvaraRaderaSå länge valet finns är det ditt att välja. Gillar fåordigheten och allt det andra.
SvaraRaderaValen vi gör är inte alltid de rätta... tillfället som avgör...
SvaraRadera