Du stod med en enkel grön butelj.
Du sa hej.
Under lugg till min Kompis.
Så som vanligt var jag vatten för dig.
Du är mitt vin.
Jag viskade ett hej i smyg vid ditt öra.
Du bara står där en meter från mig.
Jag vågar inte ens stå där du kan se mig.
Vågar inte röra mig hos dig.
Du kan aldrig se mig.
Så långt borta men ändå så nära. Känslosamt och fint skrivet!
SvaraRaderaBra skrivet!
SvaraRaderaVinet och vattnet och slutet.
SvaraRadera