När jag vänder mig ser jag försiktiga spår.
Tid och existens jag fattar ingenting.
Vänder mig igen då ser jag ingenting.
Det är dit jag går, lämnar nya spår.
Det plingar toner i mitt huvud.
Nynnar svensk popmusik.
Ångestvisslar alltid framåt.
Orden är alltid en framtid.
De utslängda meningarna.
Går ej att återbeställa.
De ligger kvar i mina spår.
Och framåt åter ingenting.
<3
SvaraRaderaGillar jättemycket, speciellt andra versen.
Jag håller med Pia. Andra versen är briljant
SvaraRaderaOrden är alltid en framtid. Bra!
SvaraRaderaBra rakt av.
SvaraRaderaSnyggt! Första versen känns som en refräng och tål mycket väl att upprepas.
SvaraRaderaGillar.
SvaraRaderaGillar ångestvisslingen framåt. Fint!
SvaraRaderaPrecist & Riktigt Bra.
SvaraRaderaHäftigt! "Och framåt åter ingenting"- en återkoppling till början, tyckte jag mycket om.
SvaraRadera