Filmen bygger på en resa för två stofiler från en by utanför Kiruna.
I över tre decennier har deras vägar korsas. Inte för inte, två blåbärsplockande gubbar i en by på ca hundra personer. Aldrig har dom öppnat munnen i varandras sällskap. Blickarna ner i betongen. Fingrarnas snabba blåbärsplockande utan en ryckning i mungipan.
Men nu en 1 1/2 timmes bussresa mot de ryska kvinnorna vid finska gränsen.
En på frestande tyst film med de vackra finska vyerna i bussfönstret.
Tysta samtal om livet i byn. En nervös väntan på samma dubbla säte. En vänta efter en första puss.
samband mellan stofil och bussresan....jo men visst.
SvaraRaderaJo. Man undrar ju varför stofilerna suktar efter en puss eller två...
SvaraRaderaMin skrivpuff var lite rolig tycker du? Jag som satsade stenhårt på att göra den hemsk. Men, det kanske finns en samband ändå :)
Emilia
Bra text!
SvaraRaderaGillar bilden av pusslängtande gubbar i buss.
SvaraRaderaGillade oxå!
SvaraRaderaKul skrivet.
SvaraRadera