metod kap9

Det hade börjat viskats i korridorerna. En antydan en liten fundering. Är allting sant, varför räddade dom oss. Ingen hade väl egentligen ställt frågan. Vi följde ju bara med i leden. Nickedockor hade vi blivit. Vi människor har ju en benägenhet att vara lata och enkla. Skriker man tillräckligt högt åt någon då gör dom det man vill.
Så här stod vi. Viskade till varann, mumlade.
Ingen ledare hade klivit fram i gruppen. En grupp på tio personer hade röstats fram till en styrelse.
Inga politiker hade medtagits på resan. Däremot några kända Vdn och några tränare. Dom har en viss läggning för ledarskap.
Men frågan som oftare och oftare kom upp. Var, varför? Och finns verkligen inte jorden?

Idag ska vi ner till Adam. Metoden är enkel teleportering säger dom.
Enkel...
Vi ska samla ihop oss i led med våra tillhörigheter. Sen ska vi gå in i en port och sen ska vi tydligen trampa ut på andra sidan. Ut på ett torg. Väl där blir vi mottagen och ledd till våra egna lägenheter.
Ett nytt liv, en ny början.

Dom tror, ledsagarna att våra celldelning ska ta fart igen på planeten.
Våra kroppar ska återgå till normal muskelmassa och att håret ska börja växa. Planetens atmosfär är i stort sett identisk som på jorden. Det enda som kommer vara lite konstigt i början tror dom är gravitationen. Ca tio procent lättare ska man känna sig. men tydligen har dom gradvis dragit ner gravitationen i skeppet på resan. Därför har vi tappat lite muskelmassa också.

Pappret som jag skrev på igår. Hoppas jag för guds skull inga andra någonsin får göra.
Ett enkelt papper ett ja eller nej om undersökningar på Annas kropp nere på planeten Adam.
Inte vad dom ville göra eller varför.
Vi alla som tappat nära och kära på resan fick pappret. Tror de flesta skrev under med ja.
Känslan var att man skulle göra det.

Leden börjar samla ihop sig. Min restid är 11.32 snart med andra ord. Porten är enkel. Lite större än en dörr, inge handtag bara ett mörker. Ett svart hål helt enkelt. Man ska bara ta ett steg igenom mörkret. Vi måste vara naken och gå med tre minuters mellanrum. Man har bara fem sekunder på sig att ta steget och man kan inte ångra sig.