onsdag 22 september 2010

skogen

Det sista han såg var skogen.
En svag vind bar lukten av höst.
Ljudet av en hackspett.
Lövens lek.

Det sista han log mot var skogen,
En korp skrek tillbaks.
Skogsspionen varnade alla.

En sista känsla i handen.
Kantarellen låg där.
I full prakt av gult.

En sista smekning av mossan.
Blicken genom skogens prakt.
Såg en himmel så blå.
Innan mörkret rådde.

3 kommentarer:

  1. Åå, den här gillar jag. Grymt bra!

    SvaraRadera
  2. Jag blir lite ledsen, vill inte att något tar slut, men samtidigt är det så vackert det du skriver. Jättefint! Bara inte mossan är kall... (då vill jag hinna lyfta upp och värma)

    SvaraRadera