Bokslut

Stenen flög i en vid båge ut i vattnet. Ringarna i vattnet spred ut sig. Den lilla stranden kändes oändlig. Liggandes i strandkanten tittade Lisa under lugg på Anton. En liten rodnad spreds på hennes mjukt rundande kinderna. Tankarna som snurrade i Lisas huvud var barnförbjudna. Ett inte helt omöjligt projekt utspelades innanför pannbenet.

Antons stenar flög längre och längre lite mer aggressivt lite trotsigt.

Antons tankar och planer var långt ifrån Lisas. I en hetsig och med en tonårskropps rörelse slog sig Anton ner brevid Lisa. Dom sommarbruna fingrarna spelade nervöst mot knäna.

Lisa kände igen fingrarnas rörelse och med ett nervöst pickande i hjärttrakten försvann rodnaden och tankarna.Med ett nervöst mummel började Antons harang.

"Lisa jag har träffat någon annan, vi har inte gjort något än. Men jag tror att jag vill det. Jag tänker på det hela tiden. Det känns inte rättvist mot dig. Jag är ledsen men jag måste gå nu. Tycker om dig." Anton avslutade med tårarna rinnande. En hastig puss på Lisas panna sen var Anton på cykeln.

Den kvällen spelades det många Cure låtar på övervåningen hos Lisa. Många ord och en dagbok som fylldes med krossade hjärtan. Lisa i telefon med Anna. En nervöst trampande mamma i köket en våning ner.

Hos Anton låg telefonen i en svettig handflata . En liten lapp liggandes vid telefon. Nio långa siffror och ett namn. Klas med stora bokstäver. En eon av siffror. Nu ett steg närmre.