Kalla

Jag vill komma till dig.
jag vill vara med någon jag tycker om.
någon som har känslor för mig
inte vem som helst
utan någon som svarar

jag vill sitta med dig
kalla dig vid namn
svara med en kram
kanske skratta

jag ringer fel
jag ringer inge mer
jag tittar bara

jag tar bort dig
vill inte det

Kalla

Mina dikter brukar börja med att jag är ett litet barn.
I den här dikten börjar jag med Kallas stjärt.
Jag har åkt efter den hela vintern.
Kalla tränar i samma spår som mig.
Hon har så sjukt fin stjärt.
Jag körde fem kilometers spåret och hon kör om mig två gånger.
Hon är förlåten.
Reklamen med leendet skulle vara rumpan istället.

blomma

Jag har aldrig plockat en tillräckligt fin blomma
Jag har sett i dina ögon att det aldrig varit tillräckligt
Jag vet av de svar jag fått
att de har varit bleka

jag tog en blomma vid en bäck du fick den i taxin
jag tog en orkidé på en bakgård
visste redan innan att färgen var fel

Röd som dina läppar

Jag har haft lukter på mina fingrar
Lavendel
Jag vill visa dig det jag tycker om
Jag vill visa dig det jag vill ha

När jag var ung nästan vuxen
låg jag på en äng
tror det var första gången jag verkligen såg molnen
första gången
jag tittade på blomman jag ryckte bladen av
älskar, älskar inte

lilja

Jag är kär i en kompis till dig.
Ser hennes långa fingrar.
Har hennes lukt hos mig.
Liljekonvalj
En liten backe och en skog.
Lyssnar på Håkan och blir fast i kärlek.
Har druckit upp det lilla vinet som var kvar.

Jag är kär i dig också.
Bara för att jag kan.
Vet att du älskar mig.
Vet att du tycker om mig.
Fast jag är kär i någon annan.

Jag ser dig i vitt.
Fast på bröllopet bar du svart.
Du ligger i en annans säng.
Min säng, med en annan ska det stå.
Du luktar sot och svart.
Ett evigt svek.

Jag är kär i en backe.
Älskar en skog, en dröm.

liljekonvalj

Vi satt i princip i samma stol
på en promenad såg jag en liten bäck
Där såg jag en liljekonvalj.
en ensam
stannade och bara var
det ringde inga klockor
inga skrek att jag var dum
inga sa saker åt mig
det är små vita klockor

små känslor

jag eller du
har du en klocka, eller räknar du tid
ser du rynkor i din spegel
jag följde två tårar igår
under blanka solglasögon tittade dom fram
två små bäckar på dammiga kinder

jag räknar tid i känslor
jag räknar tid i skratt
hörde att ditt fastnade

min rymd av tid
rinner mellan fingrar
röda och nariga
av tidsödande jobb och slit

dina tårar landar på en spegel av silver

närhet

en drog
när du plockar blommor
du drar i en rullgardin
upp och ner
sen klär du på dig

vi tänker på dig
du säger hon var inget för dig
sen tar du på mig

vad är det för fel på folk
är närhet en så pass
stor sak
att man skiter i andra.

du satt på sten tror jag
en brygga kanske
en dröm var det iallafall
en verklighet för en stund