hänger kvar

Det är en morgon någonstans
Jag måste prata med en vän
Läst att man dör ensam

Jag är vaken
Men inget hörs
Inget ljus genom gardinerna

Inatt var det okända
Som tog på mig

Inatt var det inte du
Som bestämde

morgon

Min ångest vaknar med mig.
Idag är den grå.
Under täcket syns inte mina måsten.
Under täcket hörs inte ni andra.

När fötterna når golvet.
Någon går i trappen ut till livet.
Dörrar  stängs och mummel hörs.
Det sociala livet gås igenom.
Telefonen läggs tillbaka på stringhyllan.

små

Väntar på nått smått
Må hoppas på en kram
Ta ut dig på mig
Kan försöka stå stark
Låtsas förstå
Nicka säg att så är det
Utan att förstå

Jag är kär i en känsla
Berätta vad som är fel
Ta ut det på mig

sjuk

Vi vet vart
så
ska vi vänta på det
ska du vara själv då

någon tittar

Du kan aldrig vara rätt
ska du vara med mig
vad ska vi göra
vad vill du
det är någon som tittar

eget

Vart är en fast telefon som jag kan vänta i.
Kanske du kan visa min dotter den.
Tror inte du vet någon heller.
Halkade på löv idag.
Betalade räkningar.

behov

jag behöver dig
i allt

vänta att längta

fortsätt vara stark med vad som helst
väntan när du stannat
är längre än promenaden

pomperipossa

Liten pomperipossa
Liten tjej
Stora ord
Stora tankar
Små erfarenheter
Små motgångar
Evig kärlek
Evig ängslan

en sverigedemokrat

Du hittar dina sanningar där du behagar.
Du hittar dina misstag hos andra.
Du hittar dina rädslor hos dig själv.
Du gömmer dig
Du slår bara till med gelika
Du är de lärdas mardröm
Du är kärlekens dolda misstag
Du är de hårda skolas utbilda
Du är trångsyntheten
Du är dina barns missmod
Du är din moders avföda
Du är min farmors största skräck
Du är historieböckernas facit

opera

orden finns inuti mig, stegen och svar
du är en fallande stjärna
ute är det fint och kallt
hårda svar överallt
vi skrapar rutor

ett stilla vacuum

Allt står stilla, allt är tyst.
Klockan stannade på 11,37.
Våra kompisar begraver vi en och en.
Våra föräldrar är borta.
Korsen står på rad.
Stenarna är inte ens resta.
Jag skriver brev till alla barnen.

vi ska vara två

vi är från varann
min hand
är tom

vi är två i allt
utom du och jag

en stilla gång

Dina stilla spår en liten tår
saltet är det enda som är kvar
Man kan bara förstå
Det som sitt sinne har
Kanske kan vi lära
Kanske det
Den lilla saltfläcken består
En ring av en tår

visst

I den eviga verklighetens tvingade spår.
Ståndskall fjärilsvingar i regn
Döda getingar i svärmar på ett fönsterbläck
Det luktar rök och äldre människor.
En gulnande tidning utan rätta svar.

varje gång

varje gång jag ser dig, stannar allt till
du fortsätter dock
varje gång jag ser dig, vill jag visa dig allt
du ser tyvärr nöjd ut
varje gång jag ser dig, sträcks tiden ut
men du ser den ej
du är bara två steg bort, bara ett ord
jag har hört om förlupna ord
jag har hört dikter om kärlek
jag är bra på vackra meningar
Jag har inget

fiction

ditt sjuka as, bli mitt foto på väggen
Du är mina monster i ditt hjärta
vi sover med öppna ögon
ryggen emot väggen
fötterna emot ett rasande hav

jag snubblade på en gren
vi bad för varann
i hoppet av lek
om moral är din sak
så är förändringen min

falska toner

Dina ögon spelar spratt
En allt för lång blick i mina
Du pratar med en sprucken röst
Några falska toner
Du säger att du sparar dig för någon annan
Jag är den som bryter ögonblicket
Jag är den som backar
Jag är den som sluter mig
Du sa att du älskar mig

cancer

När vi var liten dog aldrig någon.
Ingen annan
Min mamma vill också sitta sådär.
Kan man någonsin reparera människor helt.
Ärren som sitter djupt syns ju inte.

Om vi skulle börja om.
Då skulle jag börja någon annanstans.
Jag skulle vara en lugnare person.
Jag skulle våga säga det jag vill och tycker.
Jag skulle inte bara grina när jag är själv.

Vi ska inte bara sluta nu.
Vi är inte rädd för döden.
Men bara därför måste man ju inte släppa in den.

fint- inspirerat av Håkan Hellström och rött vin.

Det finns nått litet i mig och jag vet det är fint.
Om jag ligger tyst i i en skog hör jag något.
Ett hopp om det fina.
En stilla hymn om något annat.

Det göms nått i mig.
Några ord och en kram.

Det finns nått litet i mig och jag tror det är fint.
När jag sitter tyst på en sten känner jag något.
En hand på min axel.
En känsla av något annat.