söndag 6 februari 2011

jag vet

Dom få gånger man verkligen vet för mycket. Då är det ju oftast fantastiska saker.
Man vill skrika ut till alla kompisar eller på jobbet,släkt etc.
Det bara kliar i fingrar och huvud.
Sen avslutas oftast allt med att någon annan kommer och berättar.
Antiklimax.
Antingen har dom gått ut med det. Eller så har någon annan inte lyckats hållit käften.
Så står man där.

ja det har jag vetat flera veckor. Hör man sig själv säga.
va fan har du inte berättat det för då. Säger dom då.
ja han sa ju att jag inte skulle säga något mm,,, mumlar man vidare.

Då får man skäll därför att man inte berättat.
Men berättar man, då får man skäll för det.
Berätta aldrig något mer till mig är ni snäll ;)

7 kommentarer: