förhandling

Esters ord om förhandla- att man handlar vad man vill med pengar.

--------------------------------------------------------------------------------

"Å vad trött jag är på den där planeten, alltid tjafs. Kolla nu trettio skallar är det enda vi fick. Hur kan dom ens ta sig tiden att komma med trettio skallar. Det här är inget förhållande som man trampar omkring i. Är sändabudet kvar?"

"Ja heeer groda" idiot hur kan han sitta där" Ska jag hemta sendebudet"

"Ja nu ska sändebudet stå eller sitta på huk framför mig."

Rum 311.

En ensam bönsyrsa på sängkanten. Några enkla frön från planeten 37f-g som den heter i rullorna. Fröna är okända, ingen utanför bönsyrsornas innersta krets har sett dom. Ingen har förut ätit dom.Ett enkelt men vördnadsfullt svep med tentakeln och fröna placeras i munnen.

Dörren öppnas till rum 311.

"Följ mig kära sändebud möte med grodan." Hoppas han eller hon vet reglerna?

"Du får ta av dig dina attiraljer och följa mig"

"kommer på en gång, är det riskfritt att lägga juvelerna här?" Det är våran tid nu, hoppas du är bra på att vända sida.

Trehundra meter korridor senare träder sändebudet in i tronsalen. Nedfallen framför grodan tuggas fröna sönder.

"Sändebud trettio skallar vad är det?" Grodans nasala röst ekar i salen. "Vi krävde tvåtusen"

"Vi är just nu bara trettioen kära Groda. Men om ca tio sekunder är vi över tvåtusen" Adjö.

Med en ljudlig knall exploderar syrsan och hela salen begravs i mörker och rörelser. Inte ett skrik hinner höras. Mörkret lägger sig snabbt. På tronen sitter en ensam syrsa med ett tretiotal andra syrsor bakom. Alla med frön hängande runt halsen.

Unisont utbrister ett vinande ett sjungande.

"Hell dig kära Ankada, nu är vi i makten. Hylla det gröna gör frid"

"Skicka hit de andra styrande, så ska vi förhandla på riktigt. Inga mer huvuden, inga mer av nått. Allt har gått för långt, Ankada har talat"