måndag 13 juni 2011

prydligt

Esters ord om prydligt-Att man har det fint någonstans i sitt hem. Jag vet det för att mamma har sagt det.

-----------------------------------------------------
Hon hade det prydligt i sin koja uppe i Eken. Pappa hade byggt kojan innan han försvann.
Varför inte mamma berättade vart han tagit vägen övergick hennes förstånd.
Det hade ju varit en massa hemligheter så mycket förstod hon.
Polisen hade ju rivit upp hela huset. Grannarna stod och stirrade över häckar och staketet hela sommaren. Det hela hade lugnat ner sig så småningom. Nu var vardagen närvarande. Skolan i sitt hektiska tempo. Men ensamheten som infann sig var hon lika oförstående till. Inga kompisar fick följa med hem. Aldrig vart hon inbjuden till någon heller.
Hennes mamma satt framför teven hela dagarna. Ett vinglas framför sig. Flera gånger försökte lillfröken prata med sin mamma om vinet. Aldrig ett svar bara lite mummel om att gå till sitt rum.

Nu satt hon här i sin prydliga koja. Gardinerna som farmor satt upp fladdrade lite lojt i fönstergluggen. Solens strålar spelade över de små djurkropparna som låg i fina rader.
De torkade kaninerna och småmössen låg på led.
Kul att pappa visat hur man fångade kaninerna. Den lilla kniven med skarpa bladet låg skinande ren på sin hylla. Kniven fick hon på sin åtta års dag, en hemlighet pappa och dotter emellan.
Marsvinet hon lyckats tagit av en av grannarna låg på hedersplatsen. Urtagen och torkad stirrade den tomt tillbaks.
En av grannarnas hundar skällde i bakgrunden. Det var hennes senaste dröm.
Pappa hade alltid sagt att det dom tycker är kärast är roligast att ta.
Men du måste vara försiktig, inte synas.

13 kommentarer:

  1. Riktigt bra text med ett överraskande slut. "Äpplet faller inte långt från kojträdet" gissar jag :)

    SvaraRadera
  2. en mycket oroväckande test, ryser

    SvaraRadera
  3. Marsvin, både levande och döda, är ovanliga i litteraturen. Herr Muffins avlider. Min morbror trollkarlen skickar några halvvägs till Narnia och Beatrice Potter har tecknat någon och gett den ett namn som är hopplöst att minnas.

    SvaraRadera
  4. Stark obehagskänsla där, men blandat med ett sött barn, som inledningen till en riktig rysare.

    SvaraRadera
  5. Rysarvarning...
    Dottern är tydligen upplärd av sin käre far...hm..undrar vad som komma skall...
    Ett annat barn, eller?

    SvaraRadera
  6. Spännande och ovanlig berättelse. Jag ser kojan och flickan framför mig.

    SvaraRadera
  7. Mycket oväntat men kanske inte. Oroande text.

    SvaraRadera
  8. hmm kusligt med tanke på kojan så hade jag förväntat mig nått annat men det är ju ja de

    SvaraRadera
  9. jag tycker om texten, den får mig att tänka på ansvar och konsekvenser.

    SvaraRadera