Du är man va? Sa mannen som kom småspringande över gatan.
Stirrade mig blint i ögonen.
Man? Hmm ja det är jag svarade jag..
Bra tyckte väl det, sa mannen. Varvid hann räckte över en bunt papper och sprang vidare.
Mållös stirrade jag ner på pappershögen. En bunt barnteckningar, lite ord här och där.
Inget jag kände igen. Stirrade efter mannen som skyndade sina steg runt hörnet.
Pulade ner bunten i portföljen och strosade vidare.
Intressant, jag gillar den skarpt. <3
SvaraRaderaBisarrt med människor som springer runt på det där viset. Riktigt bra berättat.
SvaraRaderaBlir nyfiken. Vill veta mer.
SvaraRaderaMycket bra berättad. Jag blir nyfiken på vem han är och spinner vidare på den i huvudet
SvaraRaderaHäftigt, sitter här vid frukostbordet o skrattar för mej själv. Kanske han proklamerade för pappors skyldighet att ta ut föräldraledigt?
SvaraRadera