torsdag 3 februari 2011

ängslan

Esters ord.- Man är orolig för att dö och saker.

-------------------------------------------------------------------------

Det lilla trollet satt med sina fötter i bäcken.
Stirrandes planlöst ner i höljan.
På botten simmade småöringarna mot strömmen.
Lyckligt ovetande om trollets tankar.
Mamma troll satt utanför grottan och knypplade.
I ett parallellt universum gick ett annat litet troll till sin mamma och sa förlåt.
Vårat lilla troll satt och petade sig mellan tänderna med en gren.
Det var inte hans fel att barnet sett han i gläntan.
Blommorna var ju så fina.
Tänk va gott hon smakade.
Inte mitt fel, nu kommer dom springa och leta i skogen.
Fan ska vi sitta i grottan nu.
Bara dom inte hittar klänningen.
Nä det kommer dom inte göra, det vet jag.

10 kommentarer:

  1. Fin berättelse. Söt och hemsk samtidigt. Stackars lilla troll, men kanske var hon en mumsbit ;)!?

    SvaraRadera
  2. PS. Hej igen, liten fråga bara...är det med flit du har två L i kugghjulLsprin i din andra blogg på överskriften ;)?

    SvaraRadera
  3. Mysig trollskildring!:)
    Tandpetningen" satt som sen smäck där i mitten.
    ;)

    SvaraRadera
  4. Jag som trodde att det var ett gulligt troll.
    Spännande

    SvaraRadera
  5. Skruvat och bra, tycker jag.

    SvaraRadera
  6. Elakt litet troll. Blev lite full i skratt åt trollet som knypplade :)

    SvaraRadera
  7. Usch, fy, dåligt troll.
    Och ja de kommer att leta efter henne. Och ja, de kommer att hitta trollen. Och ja, de kommer att bränna dem på bål!
    Hehe, jag är morbid=D

    SvaraRadera
  8. Bisarr text! Gullig och trevlig samtidigt som hemsk! Gillar att det var troll och inte människor!

    SvaraRadera