Finska blodet

"Vi måste åka hem nu!! kom igen nu det här FUNKAR inte." Skrek Stefan med myndig stämma. Både Stefan och Jonas stod och packade ner sina fiskesaker vid båten.
"Vi blir helt sönderbitna. Fisket får vara hur bra som helst!! Om fem minuter åker båten. Då får du simma tillbaks. Du och ditt djävla finnblod" Skriker Stefan med en viss mån av panik i rösten.
Rösterna tystnade och bara ett mummel hördes.
Med mungiporna i högsta läge och med en stor harr på kroken. Så kunde jag bara höra lösryckta ord från brinken.
"kolla finnen ... i t-shirt ... små slår lite på armarna.... fisk får han också KOM FÖR FAN!!!!"

Hahaha ett djup skratt kunde inte undfly mig.
"Jaja kommer, en wiskey i stugan för er pajaser kan väl bli gott. Jag får väl göra maten ikväll också. För ni kan väl inte vara ute vid grillen, ikväll heller."Sa jag vid ankomsten till mina sönderbitna kompisar som luktade starkt av kemikalier.
"ja ni den kvinna som skulle vilja hångla med er nu, hon är inte född hon. Tänd inga cigaretter heller" Fortsättningen av liknande meningar och mina skratt förföljde oss ända till stugdörren. Dörren som jag får igenslagen framför näsan. Men den öppnas rätt så fort och händer med öl,wiskey och maten sträcks ut. Själv tar man sig ett nakenbad.En rejäl tvagning med de ofarlig myggorna i närheten.

Den känsla av att kunna retas så fundamentalt med sina bästa kompisar.Den är så skön.Finns inget bättre.