städsla

Det är din tur nu.
Du har fått det jag har.
Använd det du tror att du behöver.
Använd det lilla du fått.

Jag står här och tittar.
Småpeta i allt möjligt kommer jag göra.
Påpeka styra bestämma.
Ta över och skrika.

Jag knuffar dig åt sidan.
Sätter dig i ett hörn.
Står med en megafon och skriker.
Du ditt as vad du är dålig.

vissna

Du vet att du har problem du inte kan välja.
Det är ett hål i mitt förnuft.
Jag vet att det kommer snart.
Alldeles alldeles snart.

Du vet varför.
Du är bäcken jag förföljer.
En energi likt min.

Dina bens styrka är slut.
I skräddarställning ställer du krav.
Helt ohållbara och verklighets främmande.

Du tycker att jag ska sluta leva.
Du tycker jag ska sluta se.
Du tycker jag ska sluta ta.

En vissen blommas liv på en balkong.
En vissen blommas liv på din grav.
En vissen blommas liv under snön.

du

vart är min vita lögn nu.
den kanske trillar på din tunga
två tre ord som du egentligen vet inte är dina

tar ett ord som jag gillar
ibland
ibland kanske det är uppenbart
orden spelar kanske inte någon roll

men just nu igår idag nu.
orkar kanske inte jag säga
samma saker

Ibland kanske du inte har så ljust hår
du kanske inte har så smarta tankar
inte är du snäll heller
vet inte om du vill mig väl?

tycker er inte om ditt sätt att vara
nu

drag

När du äntligen stängde dörren.
Framför mig.
När du äntligen tog mina nycklar.
Ifrån mig.

Då kunde jag se dig som du är.
Då förstod jag ditt sätt att vara.

När målet mitt, min blick var tvungen att förändras.
När jag var tvungen ,precis jag.
Att vara jag inte vi.

Då såg jag mig som jag är.
Då förstår jag mitt sätt att vara.

Ibland kan jag ännu känna draget från dörren.

åldras

Erfarenheten av mig själv.
Bygger inga broar över åldrandets fåra.
Timmar ,dagar,minuter rinner varken snabbare eller långsammare.
En strid ström av våra egna upplevelser.
Vissa går att se, vissa göms.

tämja

Elden slickar mina sårs variga bölder.
Tämjer vind och våg.
Likt tiden läker den och tar bort.

fläta

Våra tidslinjers mål och tidslinjers verkan flätas samman allt för grundligt.
Detta sammanfattas i mina tankars skavsår.
Sårskorpa på sårskorpa,jag river bort.
Under greppas en annan verklighet.
Blodet rinner snabbare och snabbare.

Mitt hjärtas slag accentueras med en annans.
Däri ligger min egen.

Jag behöver det inte längre.
Det är som vanligt inte över.