beroende

Jag såg en översnöad buske igår.
Toppen stack upp på läggdan.
Vet inte hur många år den kämpat där.
Vet inte heller om den är ensam.
Just nu ser den ensam ut.

Efter vägen som jag går finns det spår.
Ingen bil utan två människor.
De har gått hand i hand.
Man ser spår efter lite kramar och hångel.

Hennes händer har sökt sig under hans tröja.
Deras kroppar sökte värme.
Stigen de har vikt av på är ej min.

Jag har egna steg, egna beroenden.