fredag 15 april 2011

En omväg

Samtalet i sig är en omväg
hela stunden
Allt runt omkring
Vi vet ju det
bara fån sitter här

Snälla lägg av nu
Sluta bara
orkar inte ens titta på

Vi pratar runt
runt en kaffe
inte ett mål
vi vet ju det
idioterna vi två

snälla lägg av bara
nu får det vara nog
orkar inte mera

Trippar på tå
runt bakåt
ler diktar
pratar strunt
fan

8 kommentarer:

  1. man undrar varför man tvingar sig igenom stunder som dessa. väl beskrivet.

    förresten, kritiken i dikten var inte mot en person, mer hela mänskligheten...ett ögonblick av mörker, eller insikt?

    SvaraRadera
  2. Som katten kring het gröt ... bra.

    SvaraRadera
  3. Bra fångat. Varför utsätter vi oss för detta kan man undra?

    SvaraRadera
  4. Ja varför utsätter man sig för detta? Om och om igen?

    SvaraRadera
  5. Hopplösheten och handlingsförlamningen är påtaglig.

    SvaraRadera
  6. man ska vara snäll och välanpassad till vilket pris som helst!

    SvaraRadera
  7. Så bra..så sant..så jobbigt..
    en stor kram till dig..

    SvaraRadera